Jag har insett nu att det tar bra mycket på krafterna att vara hög gravid, inte bara med tanke på den fysiska biten som att magen blir stor och i vägen och att man har ont utan även den psykiska biten tar enormt mycket på krafterna. För nu när det bara är 5 dagar kvar till bf så går man och tänker och hoppas på att lilltjejen ska komma ut och det blir man enormt trött av. Jag känner mig helt slut i huvudet och kroppen så nu har jag beslutat mig för att försöka släppa tanken om när lillan vill titta ut. Ska koncentrera mig på annat så kommer tiden gå fortare och jag kommer kanske få lite mera ork. För hon kommer när hon är redo och så som det känns nu så kommer jag att gå över tiden men det visar sig. Längtar så enormt mycket efter att få se lillan och bara ha henne nere och nu är jag så trött på att vara gravid. Är så slut i kroppen som jag skrev tidigare och varje led och muskel gör enormt ont, ryggen värker och samandragningarna gör det svårt för mig att kunna göra något. Och vissa dagar så känner jag bara för att sätta mig ner och gråta. Visst är det underbart att vara gravid, det är en helt magisk känsla som inte går att beskriva för någon som inte har upplevt det själv men ni som har varit eller är hög gravida vet vad jag pratar om. Att den sista tiden inte är en dans på rosor är bara ett faktum så nu hoppas jag på det bästa att hon kommer ut snart men tänker inte fästa mig allt för mycket vid bf-datumet.



så känner jag mig just nu både i kroppen och i huvudet. Hoppas lillan vill komma ut till världen snart♥