Hallå sötisar! :)

Jag har ju då fått den stora äran att uppdatera Jessicas blogg medans hon är borta på förlossningen. Hon har lovat att uppdatera mig så fort något nytt händer (om hon orkar såklart) - och jag lovar er att så fort jag får reda på något nytt så ska jag uppdatera er om det!

Är så otroligt glad för Jessica och Jonas skull, äntligen är deras lilla dotter påväg. Jag vet att hon kommer vara lika vacker och underbar som sin mor, och Jessica kommer bli en fantastisk mamma, utan tvekan.


Väntar med spänning på att få höra mer från Jessica. Kanske orkar hon inte uppdatera mer om vad som händer, vilket är fullt förståligt isåfall. Men hoppas iallafall på ett sms när prinsessan kommit till världen.


Önska Jessica lycka till nu och håll era tummar på att allt ska gå bra, vilket jag är helt säker på att det kommer göra. Hon och Jonas ska nu på den häftigaste & mäktigaste resa dem någonsin vart med om. ♥


//Veronica

Vi fick en bild där näsan, läpparna och hakan syns. Super gulligt tycker jag :)

Nu har vi varit ock träffat läkaren, allt såg bra ut med bebisen och hon hade gott om fostervatten där inne. Men tyvärr så är min livmoderstapp långt bak fortfarande och jag har inte börjat öppna mig någonting än, men det börjar att mjukna lite. Men jag fick en tid för igång sättning på Tisdag den 14:e klockan 08.00 så om hon inte har kommit innan det så har vi våran lilltjej hos oss om max 8 dagar i alla fall och det känns skönt. Samtidigt som väntan dit känns väldigt lång, nu har jag ju gått en vecka över tiden och känner inte för att behöva gå och vänta en vecka till men vi får se hur det blir det kan ändra sig fort. Så håller tummarna för att hon vill komma innan Tisdag nästan vecka.



Jag och bebis magen idag :)

Ja idag så har man gått en vecka över tiden *suck* det känns inge roligt alls. Men vi har en tid hos en läkare på specialistmödravården i Sollefteå idag klockan halv 2 så får se vad dom säger där. Dom kommer att titta ultraljud, mäta fostervatten mängd, ta en kurva på bebis och mig och titta hur jag mår allmänt och så. Sen kommer vi att diskutera igång sättning också så jag hoppas att vi får en tid för det med oss när vi åker därifrån. Men hellst av allt så hoppas jag självklart på att vi blir kvar så vi slipper åka hem och får bli igång satta idag men det tror jag inte. Men man ska aldrig säga aldrig. Ni får hålla tummarna för att lillan kommer ut idag eller imorgon. För det är inte roligt att gå över tiden en vecka kan jag lova.
Men nu ska jag ta och göra mig i ordning för vi ska åka vid halv ett ungefär. Men ni får en uppdatering när vi kommer hem sen igen. Men håll tummarna för oss som sagt, har vi riktigt tur så kommer vi inte hem på några dagar :)

Nu börjar det kännas tungt för nu är det snart en vecka över tiden. Trodde verkligen att det var på gång igår men det slutade i att jag blev besviken. För allt började med att jag började känna av värkar när vi åkte hem från Sollefteå men jag tänkte inte så mycket på det. Sen så åkte jag och sambon och handlade och då fick jag jätte ont, jag vek mig nästan av smärta men pinade mig igenom handlingen. Och när vi kom hem så tog jag två alvedon och en varm dusch och det hjälpte lite men inte mycket. Sen åt vi lite och sen var jag trött och ville gå och lägga mig och hade då fortfarande ont men lyckades somna. Jag vaknade vid 1 och hade fortfarande ont och gick upp och kissade men sen när jag vaknade vid åtta idag så hade jag inge ont alls. Så nu är man lite besviken eftersom jag som sagt trodde att det var något på gång. Men vi ska till läkarn imorgon så får se vad han eller hon säger om allting för nu börjar jag att bli riktigt otålig och sambon också.

Hoho är det något liv där inne eller har du gått upp i rök? Ja nu börjar man nästan fundera, 5 dagar över tiden och inte ett tecken på att hon vill komma ut. Hon måste trivas väldigt bra där inne eftersom att det inte händer något. Jag blir mer och mer otålig och rastlös i både kroppen och huvudet. Och imorse vid klockan fyra så vaknade jag och hade förvärkar, jag gick upp och kissade och förvärkarna var kvar men efter ett tag så försvann dom tyvärr och nu har jag inte haft några mera värkar.
Så vi se hur det blir idag om hon vill komma ut till världen eller om hon vill vänta ett tag till. Men nu börjar jag bli rastlös och otålig för en dag känns som en evighet. Jag förstår inte hur en dag kan snigla sig fram så mycket bara för att man har passerat ett speciellt datum. Men jag försöker att inte tänka på det så mycket och håller tummarna väldigt hårt för att lilltjejen vill komma ut snart. Hoppas, hoppas verkligen att vi får träffa våran lilla dotter snart för nu längtar jag i massor och kärleken är redan enormt stark. ♥

Inget tecken på att det är någon bebis på väg än, undra vad hon gör där inne. Hon verkar trivas i alla fall. Nu börjar jag bli rastlös och väldigt otålig samtidigt som det känns väldigt spännande att veta att hon faktiskt kan komma när som hellst. Hoppas att det händer något snart, för nu vill varken jag eller kroppen vara gravida nå mera, jag har ont i alla leder som finns och känner mig enormt trött och sliten. Men jag har börjat vända tillbaka mina dygn igen så nu sover jag på nätterna och går upp tidigt på morgonen istället och det är skönt. Men det varar väl inte så länge för när vi minst anar det så kommer lilltjejen och då får man räkna med att det kan bli långa nätter.
Men nu längtar vi efter våran lillan skatt i massor och tycker att det är dags för henne att komma ut till världen. Nu vill jag inte vänta nå mera, snälla lilla hjärtat kom nu..





En stolt men trött tjockis!

Ja nu är man inne på den tredje dagen över tiden *suck* som ni förstår så har det inte kommit någon bebis än och det känns precis lika som igår, inga tecken på att hon vill komma ut alls. Idag känns det bara tungt och trist, vill verkligen att hon ska komma nu. Är så less på att vara gravid och är så less på att vänta. Så humöret ligger inte på topp och det blir inte bättre av att folk tjatar och ska fråga om det inte har kommit någon bebis än stup i kvarten. Nej det uppskattas verkligen inte.
Lilla gumman kom ut nu, mamma och pappa längtar så mycket efter dig!

Ja nu är vi inne på andra dagen över tiden och det är inga tecken på att det ska hända någonting nu tyvärr. Inte en enda förvärk och inte så mycket samandragningar. Dock så känner jag hur lill tjejen trycker nedåt bra mycket och det spänner enormt mycket nedtill men det är inte mer än så. Och så springer jag och kissar hela tiden men det hör till.
Hoppas verkligen att hon beslutar sig för att komma ut snart, men vågar inte hoppas på för mycket heller för då blir jag bara besviken om hon inte kommer snart. Och sen tror jag att hon kommer att hålla sig kvar där inne längre om jag går och grubblar allt för mycket på när hon ska komma ut.
Men både jag och sambon håller tummar och tår för att vi snart ska få träffa vårat lilla mirakel!

Nu får ni läsare hjälpa mig med att hålla tummarna för att lilltjejen vill komma ut snart. Vill inte gå över tiden nå mera och det är här är bara första dagen och den är inte ens slut än. Oj, oj hur ska det här gå? Jag kommer bli tokig om vi måste gå över tiden en massa dagar. Så nu får ni hjälpa till kära läsare :)
Men är lite fundersam för det sägs att bebisarna ska röra på sig mindre när man börjar närma sig slutet och de är på väg ut men våran lilla tjej sträcker på sig och bökar mer än vad hon någonsin har gjort nu tycker jag.
Känner ni igen er i det?

Idag så har jag haft värkar till och från hela morgonen, de har gjort ondare än vad förvärkarna brukar göra och så fort jag har varit och kissat så har de kommit. Så får se om det är på gång, kanske blir det något i natt. Hoppas, hoppas, hoppas :) Men just nu så är värkarna borta det enda jag känner av är att jag är lite öm i magen så får se vad som händer under dagen, kvällen och natten. Men om det skulle bli något så kommer givetvis ni läsare få veta om det för underbara Veronica kommer att gästblogga och berätta vad som händer med mig och så.
Så ni behöver inte oroa er för att ni ska missa något, hehe.
Men som sagt vi får se vad som händer idag, jag tror inte att det blir något på dagen men som sagt kanske i natt om vi har tur. :)

Underbara bf-datum :)

Idag så är vi inne på dagen med stort D, det efterlängtade bf-datumet ♥. Visserligen så tror jag inte att hon kommer idag men man vet aldrig, dagen har nyss börjat eftersom att klockan bara är två på natten snart så mycket hinner hända. Men jag känner inte av något som skulle tyda på att det är på gång förutom att jag har en massa samandragningar. Men det vanligaste är att först föderskor går över tiden och det är jag nästan helt hundra på att jag också kommer att göra men jag hoppas att jag slipper gå över tiden sådär jätte mycket. Längtar så mycket efter lilltjejen nu och vill verkligen att hon ska komma ut till världen. Men hon kommer när hon är redo och när hon väl beslutar sig för att komma ut så är hon så välkommen och efterlängtad. Vårat underbara kärleks barn och lilla mirakel♥

Nu tänker jag göra ett riktigt rus idag för nu vill jag ha ut lilltjejen och jag har hur mycket energi som hellst idag känns det som. Så det blir en storstädning av huset tänkte jag.
Såhär ser planen ut för idag:

* Diska
* Dammsuga
* Skura golv
* Damma
* Laga mat
* Ta en promenad
* Vika tvätt om den har torkat
* Tvätta upp den mörka tvätten

Ja det kanske inte låter så mycket men för en som är hög gravid och har 2 dagar kvar till bf så är det ansträngande men jag håller på så länge det finns energi. För dom säger det när en hög gravid kvinna börjar stor städa så är det dags för förlossningen så får se om det stämmer eller om myten krossas av lilla mig :P *skratt*

Ja igår så var vi på det sista besöket hos barnmorskan. Det gick bra, först så tittade hon på urinprovet och det såg bra ut, jag ställde mig på vågen och insåg att jag inte har gått upp så mycket mera sen sist jag var där ( skönt *pustar ut* ) sen tittade hon på mitt blodvärde och det hade stigit sen sist. Jippi så slipper jag/ vi oroa oss för det, sen tog hon blodtrycket och det var väl si sådär det låg lite högt vilket inte uppskattas så hon tycker att jag ska ta det ännu lugnare än vad jag redan gör. Sen så fick vi lyssna på lillans hjärta och det pickade på jätte bra, det vackraste ljud man kan höra ååhh vad jag älskar att lyssna på hur hennes hjärta slår ♥ Sen så kände hon på hur lillan låg och hon hade fixerat sig helt så det var skönt det också men jag hade inte förväntat mig något annat eftersom att hon låg med huvudet ner i bäckenet förra gången och efter det så mätte hon symf-måttet men det var lite lustigt för lilltjejen har legat på den mittersta linjen under hela graviditeten och nu hade hon tydligen stigit från det strecket jätte mycket, men jag tror att det beror på att vi hade en annan barnmorska förra gången för våran vanliga var på semester så det kan hända att de mätte från olika punkter och därför fick olika mått.
Sen pratade vi lite, vi fick lite saker att läsa om förlossning och amning och sen så fick vi en tid till läkaren och sen så var det klart.

Lite värden från besöket:

Blodtrycket mätning 1: 140/80
Blodtrycket mätning 2 (efter vila) : 130/70
Hjärtslag: 146/min
Blodsocker: Tittade hon aldrig på
Blodvärde: 116
Symf mått: Hon sa det inte högt tyvärr.
Vikt: 92,5 kilo
Läge: Helt fixerad
Urinprovet: 0/0

Så värdena såg bra ut förutom blodtrycket men det är bara att vila och inte anstränga sig så kanske det sjunker lite till. Sen fick vi en tid hos en läkare i Sollefteå den 6:e September klockan halv två om inte lilltjejen har kommit ut innan det. Då ska vi prata om igång sättning och såna saker så får se hur det blir om hon hinner komma innan eller om de ska behöva sätta igång mig.
Men det är skönt att det är så nära nu om max två veckor så har vi våran lilltjej hos oss, visserligen så tror vi och hoppas på att hon kommer tidigare än så men om hon inte gör det så är det som sagt inte mer än två veckor kvar.♥

Ja senare idag så ska vi till barnmorskan, det blir vårat sista besök hos henne under graviditeten och det känns lite konstigt att vi inte kommer att träffa henne nå mera sen. Men får passa på att ställa alla frågor som jag har imorgon fast tyvärr så är jag sån så jag brukar glömma bort hälften av frågorna som jag har i huvudet på vägen dit och sen när jag hr gått ut från barnmorskan och satt mig i bilen så kommer jag på massor av mera saker jag skulle ha frågat om. Så imorgon gäller det att tänka till så man får svar på allt man undrar innan förlossningen och så.
Ska bli roligt att höra vad hon har att säga om symf måttet och om lillan i allmänhet. Sen hoppas jag verkligen att mitt blodvärde har stigit ( *Håller tummarna jätte, jätte hårt*  )
Men ni får en uppdatering senare idag om hur det gick hos barnmorskan och så utifall ni är nyfikna :)

Idag så är jag verkligen helt slut, hur jag än försöker så kan jag knappt hålla ögonen öppna och jag somnar om hela tiden. Men jag antar att min kropp behöver all den vila som den kan få innan förlossningen för nu är det inte många dagar kvar till bf-datumet. Men det känns väldigt konstigt att klockan snart är sex och jag är såhär trött och har inte fått något vettigt gjort idag. Men jag hoppas på en vändning snart så jag får något energi rus och orkar göra lite och få lite saker gjorda idag. Men jag hoppas nog på för mycket skulle jag tro tyvärr. Men man kan inte göra mera än att gilla läget och inse att det inte finns någon ork på slutet.
Var ni läsare som har barn eller väntar barn och är inne på slutet av graviditeten såhär trötta?

Jag har insett nu att det tar bra mycket på krafterna att vara hög gravid, inte bara med tanke på den fysiska biten som att magen blir stor och i vägen och att man har ont utan även den psykiska biten tar enormt mycket på krafterna. För nu när det bara är 5 dagar kvar till bf så går man och tänker och hoppas på att lilltjejen ska komma ut och det blir man enormt trött av. Jag känner mig helt slut i huvudet och kroppen så nu har jag beslutat mig för att försöka släppa tanken om när lillan vill titta ut. Ska koncentrera mig på annat så kommer tiden gå fortare och jag kommer kanske få lite mera ork. För hon kommer när hon är redo och så som det känns nu så kommer jag att gå över tiden men det visar sig. Längtar så enormt mycket efter att få se lillan och bara ha henne nere och nu är jag så trött på att vara gravid. Är så slut i kroppen som jag skrev tidigare och varje led och muskel gör enormt ont, ryggen värker och samandragningarna gör det svårt för mig att kunna göra något. Och vissa dagar så känner jag bara för att sätta mig ner och gråta. Visst är det underbart att vara gravid, det är en helt magisk känsla som inte går att beskriva för någon som inte har upplevt det själv men ni som har varit eller är hög gravida vet vad jag pratar om. Att den sista tiden inte är en dans på rosor är bara ett faktum så nu hoppas jag på det bästa att hon kommer ut snart men tänker inte fästa mig allt för mycket vid bf-datumet.



så känner jag mig just nu både i kroppen och i huvudet. Hoppas lillan vill komma ut till världen snart♥

Just nu är jag lite fundersam för jag har börjat att få ont i lederna. Eller ja det sitter i lederna i fingrarna och känns mest när jag är nyvaken men smärtan håller i sig under kvällen och dagen också. Vet inte om det beror på att jag är svullen i fingrarna och har mycket vätska i dom eller om det är något annat. Måste komma ihåg att fråga BM om det nu när vi ska dit på Fredag.
Är det någon av er läsare som känner igen det med att ha ont i lederna på slutet av graviditeten?